Överlevare
Igår var det min födelsedag och även 16 år sedan min mamma gick bort... Det gör så ont varje år, det kommer det förmodligen också att alltid göra. Jag klarar inte riktigt av min födelsedag, vill helst bara ligga under täcket och gråta hela dagen. Men jag gör inte det. Jag fyller ju ändå år. Det ska vara MIN dag, men det är inte riktigt så för mig. Min 9-års dag är den värsta dagen jag någonsin upplevt och den finns kvar så levande i mitt minne. Det kommer alltid att finnas med mig under alla mina födelsedagar framöver. En som vet hur jag blir, det är Dennis. Han vet att jag måste få gråta, det är inget konstigt med det och han vet att jag inte är glada Lisa dagarna innan den 9 oktober. Han ställer upp för mig, han kramar mig, han säger att allt är bra och han säger att han älskar mig. På lördag gifter jag mig med honom. Han blir min och jag blir hans. Går inte att beskriva alla känslor. Jag kommer inte att ha med mig min mamma på lördag, det vet jag. Jag saknar henne så det gör ont. Men jag gifter mig med Dennis. <3
